2 mars 2011

Halloj!

Vi har ju dragit igång en blogg med laget och jag känner väl att det blir lite dubbelt upp av samma sak om jag ska vara aktiv på båda ställena. Måste även säga att bloggen blir mer levande och mer intressant när hela laget kan publicera inlägg på ett och samma ställe!
Ni hittar den här:

Sportlife - Team Kungälv

Ciao
/Johan

20 feb. 2011

Veckan summeras

Det har varit en bra vecka med tanke på förra veckan då jag låg krasslig med lätt feber och förkylning. De första passen kördes relativt lätt för att sedan gå över i mer normal intensitet och veckans sista pass blev riktigt bra. Det känns nu som att jag ligger helt i fas igen. Totalt sett blev det 6 pass fördelat på lite drygt 10 timmar.
Nu blir det tillbaka till vanlig träningsvecka igen med 20 minutrare, treor, benstyrka och styrkeintervaller.
Just nu längtar jag till Mallis och en vecka i förhpnningsvis solsken tillsammans med tränings- lag- och arbetspolaren Marcus.

Idag välbehövlig vila och lite bowling med barnen.

Ciao

16 feb. 2011

Klubbdräkten klar

Jag är lyckligtvis igång igen efter nära på en hel veckas ofrivillig vila. Starten har varit relativt lugn den här gången med några lätta 20 minuters intervaller i måndags och 2 st lite hårdare igår och det känns som jag är på rätt köl igen! Idag blir det lugnare tempodistans i ca 60 min följt av lite bålstyrka.

Designen av kläderna är äntligen helt spikad, en försmak syns här, resten visas på "Sportlife - Team Kungälvs" nystartade blog där jag verkligen hoppas någralagmedlemmar strax vågar sätta sina första avtryck. Robban var först ut med att ha rotat lite i arkivet där hemma och hittat ett foto långt innan digitalkameran ens var påtänkt! Gubben ser ut att ha lite rutin ändå, något jag hoppas att vi gamla "rookies" kan dra nytta av.

13 feb. 2011

Ny vecka

Det har varit lugnt både här på bloggen och med träningen nu veckan som gått. Jag försökte ge mig på några 20'or i början på veckan men det blev bara en. Jag trodde det var dags för den återkommande vilan när jag kände att en 20'a var allt jag mäktade med. Men men, någon dag senare så så kom förkylningen som ett brev på posten. Det var den som hade legat där i bakgrunden och smög fram så fort kroppen fick slita lite hårdare. Så träningsmässigt har det varit en alltför lugn vecka. Jag tyckte mig känna att jag var på bättringsvägen under torsdagen så att leda fredagens rutinmässiga spinningpass på Sportlife skulle väl inte bli några problem... Fredag morgon vaknar jag med blytyngder insvepta runt huvudet, det hade inte blivit bättre sen gårdagen direkt, tvärt om. Att få tag på en ersättare till spinningpasset kl 06.00 på morgonen hade inte ens Joe Labero klarat! Bara att kliva upp, ladda ner skivan i spelaren och försöka se ansträngd ut... Lättare sagt än gjort! 17 tappra deltagare körde betydligt hårdare än vad jag gjorde.
Helgen har varit väldigt behaglig och väldigt skön. Vi jobbar på att få ut vår nya hemsida, jag hoppas inte det ska dröja alltför länge!

I veckan har jag och Marcus jobbat med beställningar av kläder, hjälmar, arm- och benvärmare etc och hör och häpna, över 160 byxor och lika många tröjor gick i beställningen ner till Sportful i Italien!
Vi har verkligen fått en smakstart i klubben!

Imorgon hoppas jag kunna ta mig upp på Monarken och köra igenom en lätt timma, just det, en lätt timma!

Ciao

7 feb. 2011

Glädjen la sig fort!

Oj oj, efter fredagens glädje och lördagens distans i kuling så hittade jag snabbt tillbaka till verkligheten idag!
Helgens relativt lugna distanspass i mindre storm slet ändå hårt på kroppen. Det kändes egentligen redan i slutet på förra veckan att det kanske var dags att låta kroppen hämta hem lite av de senaste 4 veckornas rätt hårda träning och idag kom beskedet. 2 x 20 var tänkt det tänkt... uppvärmningen kändes ok, känslan i kroppen var inte så pjåkig ändå, men lite osäker var jag allt. Men jag var ju naturligtvis tvungen testa.
Efter redan 2½ minut var pulsen uppe på 89% av max,då visste jag vad det skulle bli. Pina & plåga i 20 min om det ens skulle hålla så länge. Jag bestämde att jag fan i mej skulle ta mig igenom den här tjugan så om jag trillar av cykeln, aldrig jag ger mig på den första, aldrig. Med 5 minuter kvar blinkade min Garmin mellan 92 & 93 % och jag var sliten, men bara fem till, bara fem till... Jag lyckades hålla ut och sista minuten kördes på tokrött och med rejält slitna ben. Nu är det dags för några lugna dagar och låta kroppen hämta hem lite träning. Andra tjugan kördes på betydligt lägre motstånd, rent av behagligt. Kan vara skönt det med ibland!

Nu börjar jag längta efter ny cykel, sommar och torra fina vägar!

4 feb. 2011

Huvudsponsorn är äntligen klar!



Vi har hoppats på några företag som visat sig intresserade av att gå in som huvudsponsor till Team Kungälv, men när det väl ska till så har de tagit klivet tillbaka. Men idag, äntligen fick vi positiv respons av Sportlife som vi tog kontakt med så sent som i måndags. Ett företag som ständigt är på frammarsch med en målsättning att alltid bli bättre.
Jag och Marcus träffade Paula som är regionschef i den västra delen av landet och Sandra som kommer att få mer och mer ansvar i Stenungsund. Jag tror att vi lyckades fånga deras intresse och jag är övertygade om att vi kommer att dra nytta av varandra framöver.
Beslutet låg dock på VD nivå så det var inte riktigt så enkelt. Bara att få tag på Sportlife's VD är ett kapitel för sig, efter ca 30 försök, upptagetsignaler och borttryckningar fick jag till sist tag på honom. Jag antar att Paula hade ett finger med i spelet där :-)
Efter ett relativt kort men informationsrikt samtal så tog han beslutet:
-Ok, vi kör. Jag litar på det du säger.

Ett jättestort tack till dig Paula som hjälpt oss helhjärtat med det här!

Äntligen, tröjorna går iväg på tryck i början av nästa vecka så det var i sista stund vi fick detta klart. Nu gäller det att leverera också, bara det är en utmaning i sig, men en utmaning jag ser som både inspirerande och rolig.

This "make me feel so good"

31 jan. 2011

Spinning!

Lördag morgon och klockan är inte ens nio. Över 30 st är redan på plats på Sportlife i Rollsbo/Kungälv med fötterna inklippta i spinningcyklarnas pedaler. 90 relativt hårda minuter ligger framför både mig och deltagarna i en sal som alltför snabbt blev som en av de varmaste sommardagarna ute. Luftfuktigheten och temperaturen höjdes markant inne i salen så snart musiken dragit igång och pulsen stigit.
Passet flöt på väldigt fort och till min förvåning så var alla i Team Kungälvs motionsgäng med hela vägen in i mål! Det var riktigt kul att få köra ett pass med så många samlade från klubben och med en sådan entusiasm alla sprider.
Tack allesammans.

Efter de 90 minutrarna blev det ett hastigt ombyte för mig och Marcus som snabbt plockade ur vintercyklarna ur bilarna och kom iväg i motvinden. Första timman sög stora delar av de krafter som fanns kvar i kroppen. Det var en pina att ta sig längre och längre ut mot kusten med vinden rakt i ansiktet, men en lika stor njutning när vinden de sista 45 minutrarna slog oss i ryggen. Med lite sol i ansiktet och vind i ryggen så är det t o m roligt att cykla en januaridag. Efter 2 timmar var vi tillbaka på Sportlife i Rollsbo igen med ett härligt lördagspass bakom oss!

Söndagen bjöd på aktiv vila... aktivt så till vida att allt man missar på vardagarna i hemmet måste jobbas i kapp på veckans sista dag! Lagom till Solsidan fick jag äntligen sätta mig still och bara ta det lugnt en stund innan kvällen avslutades med Wallander och välbehövlig sömn!

Idag är det på det igen. 2 st tjugominuters intervaller på Monarken och bålstyrka efter det! Man längtar...

28 jan. 2011

Nytt upplägg!

Så har det gått en vecka till. Efter träffen förra lördagen med hårdkörning så blev det vila på söndagen innan det var tillbaka på "tjugorna" på måndagen. Två stycken kördes och det kändes riktigt bra.
Tisdagen bjöd på ytterliggare en vilodag innan det var dags för "treor" till utmattning på onsdagen. Något man har smått ångest för hela arbetsdagen, just att inte veta hur många man skall köra utan pressa sig tills man bara inte pallar mer. Det blir en sorts inre kamp med sig själv, hur hård är man i psyket egentligen? Det är ju huvudet som talar om för kroppen när det är dags att lägga av, eller? Är det tvärt om så har man verkligen lyckats anser jag. Kan man mentalt pressa sig så hårt att kroppen lägger av innan huvudet så är mycket vunnet. Jag hade siktet inställt på att orka 4 st "treor" på utsatt effekt. Innan jag klev av cykeln hade jag plågat mig igenom 7 st. Jag var glad över att ha nått målet med råge och även om kroppen var tömd så hade jag kunnat med kniven mot strupen möjligen överlevt en åttonde. Men i och med att siktet var ställt på 4 st var jag mentalt sett lite för nöjd för att köra mig svimfärdig. Det var nog hårt på den sjunde, då spyan hängde i luften igen, några uppstötningar fick harklas upp sista minuten men mer än så blev det inte! Äntligen var jag lite nöjd!

Torsdagen bjöd på max styrka och 4 st härliga femminuters styrkeintevaller till följd efter det! Det var på sega ben jag entrade spinningsalen i morse kl. 06.55 för att leda igenom ett 60 minuters pass på Sportlife i Stenungsund.

Imorgon smäller det till igen, då börjar dagen på Sportlife i Rollsbo/Kungälv med ett 90 minuters pass tillägnat Team Kungälv. Salen kommer att vara fylld vilket är riktigt kul. Direkt efter blir det ut på vinterhojen med Marcus i ytterliggare några timmar för att få till distansträningen!

Ciao

23 jan. 2011

Hårda bud i Mellerud!

Jaha... Vem fan ringer och väcker mig innan alarmet gör det en lördagsmorgon, det var min första tanke när signalen tjöt 06.57. Gruset torkades illa kvickt ur ögonen när jag hörde Robbans röst.
-Var det på Stigs Center du ville mötas?
Helvete, jag hade 13 minuter på mig dit för att hinna till utsatt tid, 13 km bilkörning igenom Göteborg stod framför mig på den knappa tiden. På den tiden skulle barnen väckas och kläs på, de skulle till farmor och farfar över dagen. Cykelstället skulle monteras på bilen och cykeln hängas på. Barnen otroligt nog var klara på 3 min, frukost var inte att tänka på. Bra uppladdning...
07.18 endast 8 minuter sen plockade jag upp Robban innan vi drog iväg mot nästa anhalt Stenungsund för att plocka upp Marcus. Ytterliggare 5 minuter kördes in på den sträckan och snart skulle vi ligga enligt "schedule" igen. Barnen lämnades av och Marcus plockades upp. I all hast på morgonen glömdes 2 viktiga saker, kameran och skärmarna, en lagom go' ursäkt till att få lägga sig sist!

Väl ute på motorvägen igen med sikte på Mellerud så var vi på tid, men magen knorrade lite och jag började så smått oroa mig för hur länge energin skulle räcka, jag måste bara fylla på innan vi rullar iväg.
Väl i Mellerud före utsatt tid hann vi med ett snabbt besök på Coop där en kletig baguette och en drick Yoggi fyllde på mina depåer, en något sen frukost men absolut bättre än ingen alls.

09.00 utanför badhuset i Mellerud möttes 7 glada killar upp, alla förutom Mikael var på plats som tidigt hade lovat bort sig till den lokala fotbollsföreningen hemma på Tjörn där en inomhus cup gick av stapeln. Cyklar monterades ihop och klädseln förstärktes.
Jag trodde ärligt talat årets första "practicle joke" i laget hade stundats när jag såg Ulf bakom ett par Dr Zipe liknande skid goggles av modell större sitta framför hela ansiktet, när sen äldre brodern Pär visade upp samma utstyrsel var jag säker på att det var ett skämt, inte fan hade de väl tänkt och cykla med de där cyklopen på. Tony chippade efter andan när han förstod att de verkligen menade allvar. Det här måste definitivt rättas till. En dresscode kommer inom kort att upprättas där dryga böter utfaller för överträdelse mot denna!


                                          Foto Tony Widing


Nåja, när vi väl hämtat oss efter cyklop-chocken rullade vi iväg, tempot sattes upp direkt vilket var ganska väntat. Vi gick runt allesammans till en början, men längden på förningarna varierade stort. Vi har några riktiga ånglok som verkar kunna ligga och ta vind i bra fart hur länge som helst. Tony, Porath, Marcus och Robban körde hårt första halvan och tog mycket vind. På väg in mot Brålanda lite senare gick Tony och Porath upp och förde upp tempot i 35-36 km/h i säkert 15 km, dubben ven om asfalten och stackars Bäckers fick slita hårt för att hänga med på Mtb's med dubbelt så breda däck som oss andra. En bragd att de satt med hela tiden. Till och med Ulf blev stundals tyst under den delen av resan!


                                          Foto Tony Widing


Väl tillbaka i Mellurud efter en runda på lite drygt 10 mil, fanns det tid för lite fotografering (för de som hade kameran med sig),en välförkänt dusch och en härlig bastu innan vi samlades på Wärdshuset i Mellerud för att gå igenom tävlingskalendern för kommande säsong. Alltid lika kul att träffa allesammans, vi är ett riktigt gott gäng som kommer att ha mycket kul under året. Jag verkligen längtar till vi får komma igång och tävla och köra som ett lag tillsammans. Såna här träffar gör att det blir lättare att motivera sig till att genomlida träningspassen nu på vintern. Ett stort tack till Marcus Porath som fixat upplägget under dagen, kanonbra ordnat.
Jag ser fram emot cykelåret 2011!





Nu börjar nästa förhandling här hemma med tävlingskalendern på bordet...

Ciao

17 jan. 2011

Äntligen

Så var femmorna gjorda och det gick över förväntan idag. Jag var varken nära döden eller att kräkas. Långt ifrån behagligt men inte outhärdligt. Så äntligen ett litet steg åt rätt håll och det behövde jag verkligen. Tjugan som avverkades var rent av behaglig jämfört med tjugan förra måndagen. Kändes gott idag!

På lördag ser det ut att bli en lagträff med ett distanspass innan i Mellerud. Vi hoppas naturligtvis på en härlig middag efter passet som förmodligen kommer att köras i riktigt skitväder. Det blir en utmaning i sig att utfodra 7 hungriga cyklister som säkert ställt på varandra ett antal gånger under de tänkta 3 timmarna. Jag hoppas du har en snäll flickvän Markus!
Annars finns väl Stinsen kvar? Ser fram emot lördagen.

Ciao

16 jan. 2011

Utklassning x 2

Utklassning var det när de svenska handbollsherrarna körde över Slovakien fullständigt i andra halvlek, de lekte mer eller mindre ut slovakerna i 30 minuter där de fick allt att stämma. Lika stor utklasning var det på Fort Boyard, familjen satt framför burken kl. 20.00 och fick se Lars Kristers åka på rådäng mot Hammerfall, lika stor skillnad som matchen tidigare... Tyvärr så gick Hammerfall på stortorsk när de väl skulle prestera och hova in "cashen", lite typiskt svenskt att inte vara bäst när det gäller. Jag är lite rädd att de svenska handbollsherrarna fick det lite för lätt igår och likt de svenska hockeyjuniorerna underpresterar när det väl gäller för att resan fram till det avgörande momentet varit lite för lätt. Men jag har haft fel förr och hoppas innerligt jag har det denna gången igen.

Fredagen bjöd på en tidig start, jag sparkade igång dagen på Sportlife i Stenungsund med ett spinningpass kl. 07.00. Härligt att se att 20 st morgonpigga hade letat sig dit för att kickstarta igång dagen!
Lördagen innebär lite hårdare distans. Jag hade tänkt köra ute men efter att ha tittat ut och konstaterat att det kommit 15 cm nysnö så försvann den tanken rätt så fort. Det blev dryga timman löpning i snön på delvis oplogade gångvägar. Ett snabbt ombyte och direkt upp på Monarken i ytterliggare 2 timmar. Där averkades bl a 2x20 min lite hårdare intevaller och 4 x 5 min hårda styrkeintervaller på 50-55 kadens.
Idag välbehövlig vila innan måndagens femmor ska genomlidas igen :-)

Två sponsorer till är klara. Ängegärde Bygg och Pretec kommer att stötta oss under säsongen. Vi tackar så mycket för deras stöd och engagemang.

13 jan. 2011

Viktiga dagar...

Saker och ting börjar falla på plats nu vad gäller våra sponsorer. Ett tag såg det riktigt dystert ut men så idag blev det äntligen i alla fall lite ljus i källan. Jag vill slå ett slag för Marcus och Tennce som lägger ner ett enormt jobb på att jaga sponsorer och hittils inte haft det så lätt, men idag så lossnade det lite för oss. Vi väntar fortfarande på svar från 2-3 stycken som vi hoppas kan stötta oss under säsongen. Så fort vi får det spikat så kommer jag att presentera samtliga här på bloggen!



Så veckans träning... Måndagen var ju hård med femmorna och den där tjugan som grädden på moset. Tisdagen lite för plågsam, minnesluckor från den kvällen men några treor och en tjuga minns jag. Lugnare var det igår då jag körde uppvärmning följt av 60 minuters lugnare tempodistans, det kändes riktigt behagligt och till sist kanske det jag gillar mest... Tunga hårda benpress, många set med få reps i varje, det är mumma det!

10 jan. 2011

Ny Kula

Dagen började lite vemodigt. Det var dagen då jag sålde min alldeles fantastiska Look 595. Samtidigt så förstår jag att det inte går att hålla med två cyklar på den nivån man ligger. Men det tog emot att lämna över den, det gjorde det.
Nu tvivlar jag inte på att min nya hoj kommer att göra mig besviken, jag längtar verkligen tills den kommer och jag får pilla ihop den. Sen är det bara att vänta på snösmältning. Kanske blir det premier förs i slutet på mars då jag och Marcus drar ner en vecka till Mallis.


Min Look 595 nu ett minne blott

Så ikväll ett gäng "femmor" och en tjuga. Efter ett relativt lätt komma igång pass på 2 timmar igår var jag förhoppningsvis redo att dunka på som vanligt igen. Och det blev hårt, sista femman blev hård då sista halvan av intervallen kördes en bit över 95 % av maxpuls... Tjugan blev som vanligt en kamp, men inget emot smärtan på femmorna. Nu är jag i alla fall igång igen och bara det känns bra. Imorgon 6-7 treor + den jävliga tjugan...

7 jan. 2011

Snor & elände

Förkylningen verkar ha satt sitt grepp lika hårt i mig som vintern har gjort här i Göteborgstrakten! Det har kommit rejält med snö här de senaste dagarna.
Efter att det börjat krypa rejält i kroppen så var jag tvungen att ta mig ut till garaget och sitta upp på monarken i 60 minuter. Det blev 60 väldigt lätta minuter, mer bara så att man fick röra på sig än riktig träning. Det är nog några dagar bort innan jag överhuvud taget kan köra på igen. Jag fick i alla fall svettats lite och det får en ju alltid att må lite bättre.
Jag hoppas kunna röra på mig nån mer gång under helgen innan jag förhoppningsvis hittar tillbaka till schemat på måndag!

Så nu under helgen skall ett sovrum renoveras i den mån det finns krafter. Renoveringsväv skall upp på väggarna och sen lite färg på det. Nu gäller det att samla poäng inför våren och sommaren...

Ciao

4 jan. 2011

Året kunde ha börjat bättre...
Nyårsdagen. Nollgradigt och fint väder men glashalt på vägarna så att plocka fram vinterhojen kändes inte rätt. Jag bestämde mig snabbt för att springa ca en timma för att sedan snabbt skarva över direkt på Monarken och så blev det. En timmas extremt lugn löpning, jag kände mig aningens sliten från de två senaste passen, men det var ändå väldigt skönt att få komma ut och röra på sig. Efter ett snabbt ombyte satt jag på Monarken med en film på datorn och körde en timmes tempodistans, det kändes helt ok. Jag hade bestämt att köra lite lugnare och så fick det bli. När jag klev in på tredje timman så bestämde jag mig för att dra på några 10 sekunders max spurter och sedan köra väldigt lugnt emellan. Efter tredje spurten kom illamåendet direkt och gav sig inte, satt och trampade lätt i 10 min i hopp om att det skulle vara att jag chockat kroppen så hårt jag kunde i 10 korta sekunder som orsakade illamåendet, men så var det inte...
Det blev bara värre även fast jag mer eller mindre körde på noll-belastning, då förstod jag att nu var det något annat än bara lite protest innifrån. Jag fick lägga mig på golvet en liten stund innan jag sakta makade mig inåt huset igen. Och här ligger jag fortfarande i sängen, lite bättre idag men inte speciellt kry!



En sak man upptäcker är all skit som finns dagtid på TV'n. Det är inte mycket sevärt eller intresseant som fångar intresset. Har man tur så sänder Discovery eller Animal Planet nåt i 30 minuter som kan fånga uppmärksamheten en aning. Annars är det mest "Flickor" med tusenlappar i händerna som ständigt blir fler och fler ju längre tiden går. De jagar ett namn som man skall ringa in på med "hypersvåra" ledtrådar. I 15 minuter kan de prata oavbrutet, det dom söker är de 4 magiska bokstäverna som tillsammans bildar namnet hon tänker på, efter 10 minuter så har hon varit så snäll att du har fått 3 av dem. Det mest förvånande i den bisarra verkligheten är att det finns folk som ringer in... och dessutom svarar fel! Jag funderar en stund på vad den här verkligheten tyder på medans blicken dimmigt hamnar djupare och djupare in i TV'n utan att ha nån som helst insikt om vad som utspelar sig i rutan. Tankarna snurrar innan de blir hastigt avbrutna av ljudet av "gong-gongen" som säger att spelet är slut och att det inte blev nån lycklig vinnare idag. Jag smålér lite hånfullt mot programledaren samtidigt som jag sträcker mig efter fjärrkontrollen och hittar den röda knappen som får burken att bli alldeles svart och tyst!
En annan tanke slår mig.
När börjar Tour Down Under? Undra om jag är sjuk då?

1 jan. 2011

Vilken nyårskaramell!

Strax efter 4 när potatisen var skalad fanns det lite tid att smyga ut till verkstan igen, där körde jag mina treor, 6 st som var en fröjd jämfört med femmorna följt av en tjuga. Betydligt bättre idag än igår med både lite mer sömn och näring i kroppen. Det kändes till och med så bra att jag gav mig på ett 30 minuter stenhårt benpass där Malin och tonnåringen Philip lockades ut vid halvsex för att "passa" om det skulle bli för tungt i hackliften. De kunde dock vila sina ryggar, mina ben orkade precis det jag ville! Årets sista pass blev med facit i hand riktigt bra!

Det blev ett lugnt härligt nyårsfirande med familjen på hemmaplan. Tonåringen i huset hade lite polare inne på middag (som mamma naturligtvis stod för) innan det bar iväg till nyårsfirandet inne i stan. Sex städade ungdommar intog en trerätters som för övrigt var ljuvlig, det italienska årgångsvinet däremot behöll vi vuxna för oss själva.

Och vilken nyårskaramell det blev att se Småkronorna stundtals spela ut Canada, de imponerade stort på mig med deras snabba spelvändningar och kvicka avslut. Några plumpar blev det dock, en riktig målvaktstavla på andra målet i baken och att sedan släppa till en 2 mot 1 i pwerplay håller inte mot ett sånt lag som Canada. Att se svenska spelare störta på mål helt respektlöst är något vi inte är vana vid. Matchens nyårskaramell var helt klart kvitteringen till 5-5 som Sehlin tryckte upp i första krysset, blir inte det VM's läckraste mål så hoppas jag verkligen att jag inte missar det som blir det. Att sedan "nolla" Canada på straffar kändes både rättvist och otroligt gött!

Ett gott nytt 2011 på er alla.
/Johan